Koontipalvelu och Fintraffics öppna data – vad händer när man kombinerar trafikens pusselbitar?

I den första delen av den här artikelserien beskrev jag hur Fintraffics Koontipalvelu (Mobility Database) samlar Finlands kollektivtrafikdata i en gemensam och standardiserad datagrund. Men Koontipalvelu är bara en del av ett betydligt större ekosystem.

I den här artikeln presenterar jag Fintraffics viktigaste datatjänster, visar några konkreta exempel på hur de kan komplettera varandra och beskriver vilka tekniska utmaningar som fortfarande behöver lösas.

Ett ovanligt omfattande dataekosystem

Koontipalvelu utgör grunden, men den är bara en del av Finlands digitala infrastruktur för mobilitet.

Tillsammans bildar Fintraffics tjänster ett ovanligt omfattande ekosystem av öppna trafikdata.

Digitraffic tillhandahåller öppen information om väg-, järnvägs- och sjötrafik. För vägtrafiken omfattar det bland annat trafikflöden, vägväder, bilder från väderkameror, störningsinformation och trafikvolymer från hundratals automatiska mätstationer. För järnvägen finns tidtabeller, tågens realtidspositioner, trafikstatus och uppgifter om tågsammansättningar. Sjötrafiken omfattar bland annat AIS-positioner och information om fartygsanlöp.

Digitransit är Finlands nationella plattform för reseplanering. Den bygger på OpenStreetMap och Pelias och använder redan idag data från Koontipalvelu för att erbjuda rikstäckande reseplanering och realtidsinformation via moderna GraphQL-gränssnitt.

FINAP, Finlands nationella accesspunkt, fungerar som en katalog över mobilitetstjänster och transportrelaterade datakällor. Här publiceras beskrivningar av olika gränssnitt, vilket gör det enklare att utveckla integrerade mobilitetstjänster.

PETI är den nationella databasen för hållplatser och tillgänglighet. Den innehåller harmoniserad information om hållplatser, terminaler och andra bytespunkter och ger varje plats en unik nationell identifierare tillsammans med detaljerad information om tillgänglighet.

LIIPI samlar information om infartsparkeringar över hela landet, exempelvis läge, kapacitet, prissättning och operatör. Under 2026 kommer dessa uppgifter successivt att integreras i PETI.

Tillsammans skapar dessa tjänster ett av Europas mest omfattande ekosystem för öppna trafikdata.

Fyra exempel på vad som blir möjligt

Varje enskild datatjänst fyller sitt eget syfte.

Det verkliga värdet uppstår när informationen används tillsammans.

Följande exempel är inte officiella planer från Fintraffic. De illustrerar vilka möjligheter som redan finns tack vare den infrastruktur som byggts upp.

1. Kollektivtrafik eller bil – vilket går snabbast just nu?

Genom att kombinera tidtabeller och realtidsdata från Koontipalvelu med Digitraffics information om trafikflöden och vägförhållanden kan en tjänst jämföra olika färdsätt i realtid.

Istället för att enbart föreslå kollektivtrafik kan tjänsten besvara en mer relevant fråga:

“Vilket färdsätt är faktiskt snabbast just nu?”

Under rusningstid eller vid besvärligt vinterväglag kan svaret vara ett helt annat än resenären förväntar sig.

2. Smartare byten när tåget är försenat

En tågförsening påverkar sällan bara tågresenären.

När järnvägsdata från Digitraffic kombineras med buss- och spårvagnsinformation från Koontipalvelu kan hela resekedjan analyseras.

Istället för att upptäcka att anslutningsbussen redan har gått kan resenären få alternativa reseförslag innan tåget ens har kommit fram.

Det skulle vara särskilt värdefullt för längre resor med flera byten.

3. Tillgängliga resor från dörr till dörr

Tillgänglighet handlar om betydligt mer än låggolvsbussar.

När rutt- och tidtabellsinformation kombineras med PETI:s uppgifter om hållplatsernas tillgänglighet och LIIPI:s information om infartsparkeringar blir det möjligt att planera hela resor där varje del av reskedjan fungerar för personer med särskilda behov.

En rullstolsanvändare skulle exempelvis kunna få en reseplan där samtliga hållplatser, bytespunkter och fordon är verifierade som tillgängliga.

Detta visar att värdet av datakombinationer inte bara är tekniskt – utan också samhälleligt.

4. Jämför färdsätt utifrån servicekvalitet

Dagens reseplanerare jämför framför allt restid.

Men resenärer värderar ofta betydligt fler faktorer.

Hur ofta går linjen?

Hur tillförlitlig är operatören?

Kan biljetten köpas digitalt?

Genom att kombinera information från Koontipalvelu med metadata från FINAP skulle framtidens tjänster kunna jämföra olika resealternativ utifrån den totala servicenivån, inte enbart restiden.

Samma information skulle dessutom ge myndigheter ett bättre underlag för att följa upp trafiksystemets kvalitet och utveckling.

Integration kräver fortfarande utvecklingsarbete

Möjligheterna är många, men det betyder inte att integrationerna sker av sig själva.

Fintraffics olika datatjänster använder olika tekniska lösningar och gränssnitt. Digitraffic erbjuder huvudsakligen REST-baserade API:er som returnerar JSON- eller GeoJSON-data, medan Digitransit bygger på GraphQL. Koontipalvelu tillhandahåller både nedladdningsbara dataset och API-baserade gränssnitt.

För utvecklare innebär det att flera tekniker behöver kombineras till en fungerande helhet.

Det handlar inte bara om olika gränssnitt. Även datans uppdateringsfrekvens varierar. Tidtabeller förändras relativt sällan, medan fordonspositioner och störningsinformation kan uppdateras med några sekunders mellanrum. Att synkronisera dessa olika tidsdimensioner är en viktig del av arkitekturen bakom en fungerande mobilitetstjänst.

Även datakvaliteten varierar naturligt mellan olika dataleverantörer. Tillgänglighetsinformation kan vara mer detaljerad i vissa regioner än i andra, och kvaliteten på realtidsprognoser beror i hög grad på hur väl respektive operatörs egna system fungerar.

Trots detta är utgångsläget idag betydligt bättre än för bara några år sedan.

Koontipalvelu löser den största utmaningen genom att harmonisera, validera och standardisera kollektivtrafikdata innan den publiceras. Tillsammans med Fintraffics väl dokumenterade API:er innebär det att utvecklare kan lägga betydligt mindre tid på datarensning och betydligt mer tid på att skapa nya tjänster.

Byggstenarna finns redan

Den kanske mest intressanta slutsatsen är att de flesta idéerna inte kräver någon ny teknik.

Datan finns redan.

Gränssnitten finns redan.

Standarderna finns redan.

Det som fortfarande behövs är organisationer som vågar kombinera dessa byggstenar på nya sätt.

Koontipalvelu fungerar som den gemensamma datagrunden för kollektivtrafiken. När den väl finns på plats blir det betydligt enklare att komplettera informationen med exempelvis vägtrafikdata, väderinformation, tillgänglighetsdata eller sjöfartsinformation.

Det öppnar dörren för en ny generation digitala mobilitetstjänster – tjänster som inte längre bygger på en enskild datakälla utan på ett helt ekosystem av information.

Nästa steg: när artificiell intelligens blir en del av infrastrukturen

När data från flera olika källor kan kombineras uppstår nästa naturliga fråga:

Hur kan artificiell intelligens utnyttja denna information?

Kan AI identifiera mönster som människor missar?

Kan den förutse störningar innan de inträffar?

Kan den hjälpa resenärer att fatta bättre beslut och ge trafikmyndigheter ett bättre beslutsunderlag?

För första gången finns den datagrund som krävs för att börja besvara dessa frågor på allvar.

Det är utgångspunkten för den tredje och sista delen i artikelserien, där vi tittar närmare på hur artificiell intelligens kan användas för att utveckla framtidens kollektivtrafik.